Ett antal tidigare studier som skriver om åldersskillnader inom parrelationer diskuterar jämställdhet inom dessa men har inte undersökt det direkta sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet inom parrelationer. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida heterosexuella par med åldersskillnader, jämfört med par inom ramen för åldersskillnadsgenomsnittet, tenderar att vara mindre jämställda när mannen är äldre, och mer jämställda när kvinnan är äldre. Jämställdhet har mätts utifrån fördelning av hushållsarbete och barnavård samt attityd till jämställdhet inom familjen. Linjär regressionsanalys har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till beteende (fördelning av hushållsarbete och barnavård) och logistisk regression har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till attityder (till jämställdhet inom familjen). Undersökningen har utförts utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000.

Antalet ensamstående har ökat kraftigt i Stockholm under senare år. Frihet och självständighet ses som särskilt viktiga egenskaper för singelpersoner. Det är även socialt eftertraktat att som ensamstående framstå som lycklig och stark. Syftet med denna studie var att få en nyanserad bild av singelskapets betydelse samt synen på parrelationer för både kvinnor och män. Sju manliga och kvinnliga singlar i Stockholm intervjuades och materialet genomgick tematisk analys där fem huvudteman framkom.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur olika samhällsinstansers syn på våld i samkönade parrelationer och vad de gör för att arbeta kring denna problematik. Ämnet studerades med en kvalitativ ansats. Urvalet av den teoretiska populationen utfördes genom strategiskt urval. Den insamlingsmetod som användes för data var delfimetoden. Vid analysen användes tidigare forskning samt queerteorin som teoretisk utgångspunkt.

I denna uppsats undersöks ett urval av mediers rapportering om våld i parrelationer. En kvantitativ undersökning gjordes på 100 artiklar publicerade under oktober månad 2013 i landsortspress hämtade från mediearkivet. 10 av dessa artiklar undersöktes ytterligare i en kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur artiklar om våld i parrelationer formuleras och vilken plats de ges i pressen, vad är det som berättas och på vilket sätt berättas det om våldet?Intresset för våld har ökat i etermedier och press men inte för alla sorters brott.

Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som gör att långvariga parrelationer håller. Med parrelation menar vi i denna studie kärleksrelationen mellan man och kvinna.Studien är kvalitativ och vi har använt intervjuer som undersökningsmetod. Vi har valt att intervjua fyra etniskt svenska kvinnor från företrädesvis medelklass. Vid analysen av empirin har vi utgått från ett teoretiskt perspektiv med fokus på modernitet och individualitet samt tidigare forskning och på detta viset visat olika vinklar på parförhållandets vara.Modernitetsperspektivet och den tidigare forskningen visade, i samklang med empirin, på en rad faktorer och företeelser som gör att långa parrelationer håller. Sammanfattningsvis utgörs dessa faktorer av parternas förmåga att ge varandra ömsesidig frihet och tillåtelse att förverkliga individuella drömmar, samt att prioritera varandra och förhållandet och både kunna ge och ta emot intimitet från den andra.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka konfliktkällor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhållanden. Metoderna i denna studie är både kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarådgivare ligger till grund för föreliggande studie. Utifrån detta valdes fyra konfliktteman ut. Enkäten som användes i studien konstruerades utifrån de fyra konfliktområdena.

I det senmoderna samhället är det allt vanligare att människor skiljer sig. Det är något som är märkbart i vår närmaste omgivning, bland bekanta och vänner. Många sociologer talar om samhällsförändringar i det senmoderna samhället där dom nämner skilsmässor som en effekt av dem. Därför har vi valt att undersöka vilka omständigheter som ligger bakom och bidrar till att skilsmässor ständigt ökar i dag.Utgångspunkten för vår uppsats är vårt intresse för att förstå de ökade skilsmässorna. Vårt intresse ligger inte i första hand på effekterna av skilsmässor som till exempel på barn, ekonomiska eller emotionella konsekvenser, eftersom dessa inte ligger inom ramen för vårt arbete.

Forskning visar att sexuellt våld är särskilt svårt för både utsatta och behandlare att närma sig och de flesta får ingen professionell hjälp för sin utsatthet. Särskild brist på kunskap verkar prägla området sexuellt våld i parrelationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur behandlares känslomässiga upplevelser i arbetet med sexuellt våld påverkar behandlingsarbetet med personer som har utsatts för eller utövat våld i parrelationer. Genom intervjuer med behandlare som arbetar specifikt med våld i nära relationer, och därmed kan antas möta många som både utsätts för och utövar sexuellt våld i parrelationer, kan studien bidra till att belysa en del av de utmaningar och svårigheter som arbetet med sexuellt våld kan föra med sig.Studien visar att sexuellt våld är ett område som kan väcka negativa känslor hos behandlarna. De som arbetar med utsatta talar något mer om psykisk smärta och vanmakt, medan ilska och skam framför allt nämns av de som arbetar med förövarna.

Sexualitet kan uppfattas som obekvämt och därmed undviks det ofta att prata om det inom vård och omvårdnad. Gynekologisk cancer kan ha en stark på-verkan på kvinnors sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av sexualitet vid gynekologisk cancer. En litteratursökning genomfördes och 15 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: Oro och rädsla för samlagssmärta; förändrad kroppsuppfattning och förlust av kvinnlighet; oro och sorg över risken att vara infertil; försämrade parrelationer eller oro över framtida parrelationer; oförändrad eller stärkt relation samt lättnad över att vara besvärsfri.

Jämställdhet har länge varit ett omtalat ämne. Trots att Sverige tidigare blivit utnämnt till världens mest jämställda land finns det fortfarande mycket att göra för att uppnå fullständig jämställdhet (SOU 1998:6). Uttaget av föräldraledigheten är starkt snedfördelat där kvinnan tenderar att ta ut den största delen av ledigheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka om åldersskillnaden inom parrelationer har någon påverkan på fördelningen av föräldraledigheten. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats som uppsatsen ämnar studera; Hur ser fördelningen av föräldraledigheten ut då mannen är äldre, yngre respektive jämngammal med kvinnan?Uppsatsen baserar på levnadsnivåundersökningarnas (LNU) datamaterial som samlades in år 2000.

The purpose of this study was to do a narrative survey of the discussion about violence in partner relationships that is held in research literature. The question at issue was: How do research literature discuss violence in partner relationships, with focus on heterosexual relationships? The eight primary documents that have been chosen are written by researchers, professional therapists, National Counsil for Women's protection (Nationellt Råd för Kvinnofrid, NRK) and Swedish Government Official Report (Statens Offentliga Utredningar, SOU). To investigate the theories, discover the similarities and differences between them and how they can complement each other, the documents statements has been analyzed with a dialectic-hermeneutic approach and social constructionism and discourse theory.The research findings showed that the gender perspective theory, the psychodynamic theory and the social psychology theory have a few things in common, but that they on the whole are different and contradict each other. The gender perspective theory dominates the discussion but needs to be combined with the other theories to give a more all-embracing understanding.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka konflikter som finns bland personer i förhållanden och se hur dessa problem kan lösas på ett smidigt sätt. Metoden för denna uppsats har, till största del varit, litteratursökning på Luleå tekniska universitets bibliotek. Denna uppsats berör, i huvudsak, konflikter inom parrelationer. Uppsatsen fördjupar sig i vad konflikter kan handla om och hur ett par kan lösa dessa. En stor del av ett förhållande är kommunikation.

AbstractSyftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen:1. Hur är det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa?3.

AbstractSyftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen:1. Hur är det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa?3.

AbstractSyftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen:1. Hur är det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa?3.